Waltersson

Parisdeklarationen om Ekonomisk Nerväxt i svensk översättning

with one comment

Här följer en svensk översättning av Deklarationen om Ekonomisk Nerväxt för Ekologisk Hållbarhet och Social Rättvisa som antogs av en större grupp forskare och aktivister på en internationell konferens om ekonomisk nerväxt i Paris för exakt 2 år sedan.

Deklaration

Vi deltagare på konferensen om Ekonomisk Nerväxt för Ekologisk Hållbarhet och Social Jämlikhet i Paris den 18-19 april år 2008, deklarerar följande:

1. Ekonomisk tillväxt (indikerat som växande BNP eller reell BNP) representerar en ökning av produktion, konsumtion och investeringar som, i jakten på ekonomiskt överskott, oundvikligen leder till utökad förbrukning av material, energi och mark.

2. Trots förbättringar för ekologisk effektivitet i produktion respektive konsumtion av varor och tjänster har den globala ekonomiska tillväxten resulterat i ett ökat uttag av naturresurser, växande avfallsmassor och ökade utsläpp av luftföroreningar.

3. Den globala ekonomiska tillväxten har inte lyckats med att, substantiellt, reducera den globala fattigdomen, beroende på orättvisa utbyten inom handeln och de finansiella marknaderna, vilket har ökat ojämlikheten mellan länderna.

4. Såsom välkända principer inom fysisk- och ekologisk vetenskap demonstrerat, finns det en slutgiltig begränsning för vilken omfattning global produktion och konsumtion, liksom den nationella ekonomin, kan ha utan att miljörelaterade- och sociala kostnader påtvingas andra människor – här och nu, någon annanstans eller i framtiden.

5. De bästa av, tillgängliga, vetenskapliga data indikerar att den globala ekonomin, liksom många nationella ekonomier (huvudsakligen industrialiserade länder i nord), har vuxit bortom den ekologiska bärkraftens gränser.

6. Det finns också starka belägg för att den globala tillväxten av produktion och konsumtion är socialt ohållbar och därtill oekonomisk. (Oekonomisk i den meningen att kostnaderna överskrider fördelarna.)

7. Genom att förbruka mer än sin legitima andel av jordens resurser reducerar de rikaste nationerna effektivt miljöutrymmet för fattigare nationer, som likväl påtvingas denna överförbruknings negativa miljökonsekvenser.

8. Om vi inte bemöter denna situation med att justera den globala ekonomin i enlighet med våra ekosystems kapacitet och samtidigt omfördelar världens rikedomar respektive inkomster, så kommer detta att resultera i en process av ofrivillig och okontrollerad ekonomisk tillbakagång, eller sammanbrott, med allvarliga sociala följder, i synnerhet för de mest missgynnade i samhället.

Vi föreslår därför ett paradigmskifte, bort från den generella och obegränsade jakten på ekonomisk tillväxt, till idén om en justering till ”rätt” storlek på global och nationell ekonomi.

1. På global nivå innebär ”rätt” storlek en minskning av det ekologiska fotavtrycket (inklusive kolets avtryck) till en bärkraftig nivå.

2. I länder med större fotavtryck per invånare än den globalt bärkraftiga nivån innebär ”rätt” storlek en reduktion till denna nivå inom en rimlig tidshorisont.

3. I länder där det råder djup fattigdom innebär ”rätt storlek”, för de som lever i fattigdom, en brant och bärkraftig konsumtionsökning, för att uppnå ett värdigt liv. Detta bör ske i enlighet med lokalt beslutade vägval för minskad fattigdom och inte genom tvingande utvecklingspolitik från omvärlden.

4. Detta kommer att kräva ökad ekonomisk aktivitet i enstaka fall; men omfördelning av inkomster och rikedomar, både inom och mellan länder, utgör det väsentliga i denna process.

Paradigmskiftet innebär således en ekonomisk nerväxt i de rika delarna av världen.

1. Den process som kan åstadkomma en justering till ”rätt” storlek på ekonomin i de rikaste länderna, liksom i den globala ekonomin som helhet, kallas ”nerväxt”. (”Décroissance”)

2. Vi definierar ”nerväxten” som en frivillig övergång (transition) till ett rättvist, deltagande och ekologiskt bärkraftigt samhälle.

3. Syftet med nerväxt är att möta mänsklighetens behov och tillgodose en hög livskvalitet samtidigt som den globala ekonomins miljöpåverkan reduceras till en bärkraftig nivå och fördelas rättvist mellan nationerna. Detta kommer inte vara möjligt att uppnå vid en ofrivillig krympning av ekonomin.

4. Nerväxten kräver en omformning av det globala ekonomiska systemet liksom den politik som drivs och främjas på nationell nivå. Detta för att möjliggöra såväl reducering som slutlig utrotning av den absoluta fattigdomen samtidigt som den globala ekonomin och de icke-bärkraftiga nationella ekonomierna skalas ned.

5. När en ekonomi av ”rätt” storlek förverkligats genom en nerväxt-process bör målet vara att upprätthålla en ”Steady State Economy” (en ekonomi i stationärt tillstånd) med en relativt stabil, milt fluktuerande, konsumtionsnivå.

6. Nerväxt-processen karaktäriseras allmänt av:
– En betoning av livskvalitet snarare än konsumtionskvantitet.
– Att grundläggande mänskliga behov tillgodoses för alla.
– En samhällsomvandling baserad på såväl individuell som kollektiv handling och politik.
– Ett substantiellt reducerat beroende av ekonomisk sysselsättning till förmån för fritid, oavlönad sysselsättning, gemytlighet, gemenskap samt individuell- och kollektiv hälsa.
– Uppmuntrande av själv-reflektion, balans, kreativitet, flexibilitet, mångfald, medborgarskap, generositet och icke-materialism.
– Iakttagelse av principer om rättvisa, deltagande demokrati, respekt för mänskliga rättigheter samt respekt för kulturella olikheter.

7. För framsteg i realiseringen av ekonomisk nerväxt krävs omedelbara ansträngningar för att baxa in konceptet i debattens huvudfåra, dels inom parlamentarisk- och allmän debatt, men också inom de ekonomiska institutionerna. Det fordras även en utveckling av policys och verktyg för den praktiska implementeringen av ekonomisk nerväxt samt en utveckling av nya, icke-monetära, indikatorer (även subjektiva sådana) som kan identifieriera, mäta och jämföra nyttor respektive kostnader i en ekonomisk verksamnet, vilket möjliggör bättre bedömning av en ekonomisk verksamhets relation (”bidragande” eller ”underminerande”) till förverkligandet av sociala- och ekologiska mål.

Översättning: Linus Waltersson.

Källtexterna på franska och engelska har följande lokalisering:
http://events.it-sudparis.eu/degrowthconference/Declaration%20on%20Degrowth%20FR.pdf

http://events.it-sudparis.eu/degrowthconference/en/Declaration%20on%20Degrowth%20EN.pdf

Du som har synpunkter på översättningen är varmt välkommen att kontakta mig för eventuella förbättringar.

Du som, möjligen befogat, bara tänker att du minsann hade gjort den f-n så mycket bättre själv bör ställa dig frågan varför just Du inte gjort detta under någon av de senaste 24 månaderna. (Jag hade gärna sluppit!)

Annonser

Written by waltersson

18 april 2010 den 10:35

Publicerat i nerväxt, Tillväxt

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Klimataktion antog på sitt årsmöte 2010 ett tillägg till plattformen som ifrågasätter den ekonomiska tillväxten. Det lyder så här:

    5. En genomgripande omställning

    Det är helt akut att påbörja klimatomställningen av våra samhällen, så bråttom att de första stora stegen måste tas inom ramarna för hur dagens världsekonomi fungerar. Samtidigt är det uppenbart att delar av dagens ordning är oförenlig med hållbarhet och rättvisa på längre sikt.

    För att kunna minska utsläppen av växthusgaser så mycket som krävs, måste fossila bränslen ersättas av andra energiformer. Men även det totala energiuttaget kommer att behöva minskas, liksom andra ohållbara uttag av naturresurserna. Detta samtidigt som världens befolkning beräknas fortsätta öka till drygt nio miljarder i mitten av seklet.

    En global lösning på klimat- och resurskriserna kommer därför att kräva större social jämlikhet och världsekonomin kommer i högre grad att behöva fokusera på att skapa drägliga villkor för alla världens invånare.

    Inte minst i vår del av världen, som har förbrukat en oproportionerligt stor andel av de globala naturresurserna, tycks fortsatt ekonomisk tillväxt omöjlig. Vi motsätter oss inte ekonomisk tillväxt i sig, men hittills finns inga exempel på ekonomisk tillväxt utan ökat resursuttag.

    Sverige är inget undantag. Även här har utsläppen ökat om de beräknas utifrån ett konsumtionsperspektiv, där de utsläpp en vara orsakar bokförs på konsumtionsorten istället för på produktionsorten.

    Exakt hur en dynamisk ekonomi utan tillväxt kommer att fungera vet vi inte idag, och Klimataktion ser det som en angelägen uppgift att initiera debatt och visioner om en hållbar framtid.

    En del av omställningen bör vara att löneökningar tas ut som kortare arbetstid och att konsumtionssamhället ersätts av ett hållbart och mer jämlikt samhälle som ökar vårt välbefinnande, inte minskar det.

    Medvetenheten om att ekonomin inte kan överträda de ekologiska ramarna har ökat enormt de senaste åren. Ett välfärdssamhälle byggt på hållbarhet kräver en genomgripande omställning, men vi har bättre förutsättningar än någonsin att förverkliga den.

    Vi ryggar inte för svårigheterna men är övertygade om att ett samhälle som inte kompromissar med naturens villkor, inte heller behöver kompromissa med människors välfärd.

    Rikard Warlenius

    18 april 2010 at 19:58


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: