Waltersson

Italienska ekonomer: Massbilismen ger ingen välfärd – men blåser upp samhällets BNP.

leave a comment »

Mer kollektiv trafik –> lägre BNP och större välmående.

Mer privat trafik –> högre BNP och mindre välmående

Nationalekonomen Emanuele Campiglio har tillsammans med Luigi Bonatti vid Universitetet i Trento utforskat samband mellan alternativa transportlösningar och BNP respektive Välfärd.

På De-Growth-konferensen i Barcelona för två veckor sedan presenterades en studie som visar att satsning på kollektivtrafik har entydigt positiva konsekvenser för välfärdens samtliga variabler.

Haken för dagens nationalekonomer är att BNP lika entydigt faller vid ett skifte från privata till kollektiva trafiklösningar. Endast med blind BNP-tillväxt som mål för politiken kan en trafikprivatisering ge ett plus i en cost-benefit-analys. Ser man till den enskildes välfärd vinner alltid de kollektiva lösningarna. Det blir mycket billigare att resa. Bra för den enskilde, men dåligt för BNP-utvecklingen.

Det är just BNP-utvecklingen – och inte den enskildes välfärd – som vägverk och banverk utgår ifrån när svensk infrastruktur planeras. Ett trafiksystem som är dyrt för resenären tvingar resenären att lönearbeta mer, vilket driver upp BNP. Det billiga systemet möjliggör för resenären att lönearbeta mindre, vilket drar ner BNP.

In  particular,  we  show  that
governments  can  boost  long-run  growth  by
moving  public  investment  away  from  collective
transportation  systems  and  towards
infrastructures  necessary  for  using  private
vehicles.  Indeed,  by  augmenting  the  relative
convenience  of  using  private  mobility  systems,
which  are  those more  costly  for  the  households,
the  government  induces  them  to  increase  their
labor supply so as to afford larger expenditures in
transportation.
” (Ur Bonatti & Campiglio ”Mobility Systems and Economic Growth: a Theoretical Analysis of the Long-Term Effects of Alternative
Transportation Policies”, December 2009)

Här har vi en viktig (och alltför sällan ifrågasatt) förklaring till varför dagens politiska ledning gärna väljer att satsa på dyra byggnationer som Förbifart Stockholm och Marieholmstunneln eller rentav infrastruktur för mindre energislukande höghastighetståg mellan Skandinaviens storstäder. I BNP räknat är det nämligen positivt att det blir dyrt för den som betalar – antingen som resenär eller som skattebetalare.

Här ryms också en viktig förklaring bakom myndigheters motstånd mot nolltaxa inom kollektivtrafiken, som sällan problematiseras. En samhällsutveckling där billiga kollektiva lösningar besparar Svensson en massa utgifter riskerar att bespara Svensson hans vilja att lönearbeta 40 timmar i veckan.

Svenssons välfärd befinner sig tveklöst i konflikt med BNP-tillväxten. Men det är börsen som vinner på BNP-tillväxten – inte Svensson. Trafiken är inte det enda, men ett av våra allra tydligaste, exempel på denna konflikt.

Med dagens sätt att räkna, där samhällsekonomisk lönsamhet reducerats till växande BNP, kan man (lite förenklat) inte avskaffa massbilismen utan att ersätta den med alternativ som är lika dyra att använda. Dagens ensidiga fokus på spårbunden långdistanspendling, höghastighetståg för ett ständigt växande så kallat ”transportbehov” talar för att det trots allt kan bli minst lika dyrt i en spårbunden framtid.

Vägrar Svensson att resa med de absurt dyra kollektiva lösningarna måste Svensson lika säkert arbeta ihop till den kollektiva skuldsättningen via skattesedeln.

Läs resten av den italienska rapporten här.

Campiglio bidrog, på detta tema, till Barcelona-konferensen med en av hundratalet läsvärda posters som nu finns att ladda ner.

Annonser

Written by waltersson

07 april 2010 den 23:26

Publicerat i Tillväxt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: