Waltersson

Archive for april 2010

Lofoten: Oljeborrning splittrar förstamajtåg – Sossarna ställer in!

leave a comment »

Efter att Rödt och SV valt att göra motståndet mot oljeborrning utanför Lofoten till huvudfråga i årets förstamajtåg avstår LO och det norska Arbeiderpartiet från att demonstrera i Svolvær överhuvudtaget. Om detta kan man läsa i dagens Klassekampen.

”Leder i Øst-Lofoten LO Edgar Henriksen bekrefter overfor Klassekampen at striden om oljeboring i nord er grunnen til at Ap og LO trekker seg fra 1. mai-toget, som normalt blir arrangert i samarbeid med SV og Rødt.

– LO og Ap står langt fra SV og Rødt. Vi har ikke samme syn, sier han.

Frykter oljeparoler

LO-lederen innrømmer at han er redd for at det skal bli glissent under deres paroler, mens mange samler seg bak parolen «Nei til oljeboring i Lofoten, Vesterålen og Senja»

– Jo, tja, vi har opplevd de siste to åra at nei-sida har hatt dominans, sier Henriksen.”

Det är förmodligen första gången på ungefär hundra år som ortens socialdemokrater ratar förstamajfirandet.

För några år sedan satsade oljebolagen och den lokala socialdemokratin mycket resurser och förtroendekapital på att, med tillväxt som huvudargument, lansera oljeutvinningen som Lofotens ekonomiska räddningspaket.

Inte utan framgång, till en början. Men nu har alltså vinden vänt, till den grad att det statsbärande partiet inte vågar sig ut på den egna rörelsens högtidsdag.

Om inte ens de kommuner som skall få de utlovade arbetstillfällena vill ha någon oljeutvinning längre vore det kanske klokt av Stoltenbergs regering att vända oljelobbyn ryggen och byta fot.

Tyvärr kan nog Stoltenberg lita på att SV lägger sig även i denna miljöfråga.

Written by waltersson

23 april 2010 at 22:28

Publicerat i Norge, Tillväxt

Parisdeklarationen om Ekonomisk Nerväxt i svensk översättning

with one comment

Här följer en svensk översättning av Deklarationen om Ekonomisk Nerväxt för Ekologisk Hållbarhet och Social Rättvisa som antogs av en större grupp forskare och aktivister på en internationell konferens om ekonomisk nerväxt i Paris för exakt 2 år sedan.

Deklaration

Vi deltagare på konferensen om Ekonomisk Nerväxt för Ekologisk Hållbarhet och Social Jämlikhet i Paris den 18-19 april år 2008, deklarerar följande:

1. Ekonomisk tillväxt (indikerat som växande BNP eller reell BNP) representerar en ökning av produktion, konsumtion och investeringar som, i jakten på ekonomiskt överskott, oundvikligen leder till utökad förbrukning av material, energi och mark.

2. Trots förbättringar för ekologisk effektivitet i produktion respektive konsumtion av varor och tjänster har den globala ekonomiska tillväxten resulterat i ett ökat uttag av naturresurser, växande avfallsmassor och ökade utsläpp av luftföroreningar.

3. Den globala ekonomiska tillväxten har inte lyckats med att, substantiellt, reducera den globala fattigdomen, beroende på orättvisa utbyten inom handeln och de finansiella marknaderna, vilket har ökat ojämlikheten mellan länderna.

4. Såsom välkända principer inom fysisk- och ekologisk vetenskap demonstrerat, finns det en slutgiltig begränsning för vilken omfattning global produktion och konsumtion, liksom den nationella ekonomin, kan ha utan att miljörelaterade- och sociala kostnader påtvingas andra människor – här och nu, någon annanstans eller i framtiden.

5. De bästa av, tillgängliga, vetenskapliga data indikerar att den globala ekonomin, liksom många nationella ekonomier (huvudsakligen industrialiserade länder i nord), har vuxit bortom den ekologiska bärkraftens gränser.

6. Det finns också starka belägg för att den globala tillväxten av produktion och konsumtion är socialt ohållbar och därtill oekonomisk. (Oekonomisk i den meningen att kostnaderna överskrider fördelarna.)

7. Genom att förbruka mer än sin legitima andel av jordens resurser reducerar de rikaste nationerna effektivt miljöutrymmet för fattigare nationer, som likväl påtvingas denna överförbruknings negativa miljökonsekvenser.

8. Om vi inte bemöter denna situation med att justera den globala ekonomin i enlighet med våra ekosystems kapacitet och samtidigt omfördelar världens rikedomar respektive inkomster, så kommer detta att resultera i en process av ofrivillig och okontrollerad ekonomisk tillbakagång, eller sammanbrott, med allvarliga sociala följder, i synnerhet för de mest missgynnade i samhället.

Vi föreslår därför ett paradigmskifte, bort från den generella och obegränsade jakten på ekonomisk tillväxt, till idén om en justering till ”rätt” storlek på global och nationell ekonomi.

1. På global nivå innebär ”rätt” storlek en minskning av det ekologiska fotavtrycket (inklusive kolets avtryck) till en bärkraftig nivå.

2. I länder med större fotavtryck per invånare än den globalt bärkraftiga nivån innebär ”rätt” storlek en reduktion till denna nivå inom en rimlig tidshorisont.

3. I länder där det råder djup fattigdom innebär ”rätt storlek”, för de som lever i fattigdom, en brant och bärkraftig konsumtionsökning, för att uppnå ett värdigt liv. Detta bör ske i enlighet med lokalt beslutade vägval för minskad fattigdom och inte genom tvingande utvecklingspolitik från omvärlden.

4. Detta kommer att kräva ökad ekonomisk aktivitet i enstaka fall; men omfördelning av inkomster och rikedomar, både inom och mellan länder, utgör det väsentliga i denna process.

Paradigmskiftet innebär således en ekonomisk nerväxt i de rika delarna av världen.

1. Den process som kan åstadkomma en justering till ”rätt” storlek på ekonomin i de rikaste länderna, liksom i den globala ekonomin som helhet, kallas ”nerväxt”. (”Décroissance”)

2. Vi definierar ”nerväxten” som en frivillig övergång (transition) till ett rättvist, deltagande och ekologiskt bärkraftigt samhälle.

3. Syftet med nerväxt är att möta mänsklighetens behov och tillgodose en hög livskvalitet samtidigt som den globala ekonomins miljöpåverkan reduceras till en bärkraftig nivå och fördelas rättvist mellan nationerna. Detta kommer inte vara möjligt att uppnå vid en ofrivillig krympning av ekonomin.

4. Nerväxten kräver en omformning av det globala ekonomiska systemet liksom den politik som drivs och främjas på nationell nivå. Detta för att möjliggöra såväl reducering som slutlig utrotning av den absoluta fattigdomen samtidigt som den globala ekonomin och de icke-bärkraftiga nationella ekonomierna skalas ned.

5. När en ekonomi av ”rätt” storlek förverkligats genom en nerväxt-process bör målet vara att upprätthålla en ”Steady State Economy” (en ekonomi i stationärt tillstånd) med en relativt stabil, milt fluktuerande, konsumtionsnivå.

6. Nerväxt-processen karaktäriseras allmänt av:
– En betoning av livskvalitet snarare än konsumtionskvantitet.
– Att grundläggande mänskliga behov tillgodoses för alla.
– En samhällsomvandling baserad på såväl individuell som kollektiv handling och politik.
– Ett substantiellt reducerat beroende av ekonomisk sysselsättning till förmån för fritid, oavlönad sysselsättning, gemytlighet, gemenskap samt individuell- och kollektiv hälsa.
– Uppmuntrande av själv-reflektion, balans, kreativitet, flexibilitet, mångfald, medborgarskap, generositet och icke-materialism.
– Iakttagelse av principer om rättvisa, deltagande demokrati, respekt för mänskliga rättigheter samt respekt för kulturella olikheter.

7. För framsteg i realiseringen av ekonomisk nerväxt krävs omedelbara ansträngningar för att baxa in konceptet i debattens huvudfåra, dels inom parlamentarisk- och allmän debatt, men också inom de ekonomiska institutionerna. Det fordras även en utveckling av policys och verktyg för den praktiska implementeringen av ekonomisk nerväxt samt en utveckling av nya, icke-monetära, indikatorer (även subjektiva sådana) som kan identifieriera, mäta och jämföra nyttor respektive kostnader i en ekonomisk verksamnet, vilket möjliggör bättre bedömning av en ekonomisk verksamhets relation (”bidragande” eller ”underminerande”) till förverkligandet av sociala- och ekologiska mål.

Översättning: Linus Waltersson.

Källtexterna på franska och engelska har följande lokalisering:
http://events.it-sudparis.eu/degrowthconference/Declaration%20on%20Degrowth%20FR.pdf

http://events.it-sudparis.eu/degrowthconference/en/Declaration%20on%20Degrowth%20EN.pdf

Du som har synpunkter på översättningen är varmt välkommen att kontakta mig för eventuella förbättringar.

Du som, möjligen befogat, bara tänker att du minsann hade gjort den f-n så mycket bättre själv bör ställa dig frågan varför just Du inte gjort detta under någon av de senaste 24 månaderna. (Jag hade gärna sluppit!)

Written by waltersson

18 april 2010 at 10:35

Publicerat i nerväxt, Tillväxt

Italienska ekonomer: Massbilismen ger ingen välfärd – men blåser upp samhällets BNP.

leave a comment »

Mer kollektiv trafik –> lägre BNP och större välmående.

Mer privat trafik –> högre BNP och mindre välmående

Nationalekonomen Emanuele Campiglio har tillsammans med Luigi Bonatti vid Universitetet i Trento utforskat samband mellan alternativa transportlösningar och BNP respektive Välfärd.

På De-Growth-konferensen i Barcelona för två veckor sedan presenterades en studie som visar att satsning på kollektivtrafik har entydigt positiva konsekvenser för välfärdens samtliga variabler.

Haken för dagens nationalekonomer är att BNP lika entydigt faller vid ett skifte från privata till kollektiva trafiklösningar. Endast med blind BNP-tillväxt som mål för politiken kan en trafikprivatisering ge ett plus i en cost-benefit-analys. Ser man till den enskildes välfärd vinner alltid de kollektiva lösningarna. Det blir mycket billigare att resa. Bra för den enskilde, men dåligt för BNP-utvecklingen.

Det är just BNP-utvecklingen – och inte den enskildes välfärd – som vägverk och banverk utgår ifrån när svensk infrastruktur planeras. Ett trafiksystem som är dyrt för resenären tvingar resenären att lönearbeta mer, vilket driver upp BNP. Det billiga systemet möjliggör för resenären att lönearbeta mindre, vilket drar ner BNP.

In  particular,  we  show  that
governments  can  boost  long-run  growth  by
moving  public  investment  away  from  collective
transportation  systems  and  towards
infrastructures  necessary  for  using  private
vehicles.  Indeed,  by  augmenting  the  relative
convenience  of  using  private  mobility  systems,
which  are  those more  costly  for  the  households,
the  government  induces  them  to  increase  their
labor supply so as to afford larger expenditures in
transportation.
” (Ur Bonatti & Campiglio ”Mobility Systems and Economic Growth: a Theoretical Analysis of the Long-Term Effects of Alternative
Transportation Policies”, December 2009)

Här har vi en viktig (och alltför sällan ifrågasatt) förklaring till varför dagens politiska ledning gärna väljer att satsa på dyra byggnationer som Förbifart Stockholm och Marieholmstunneln eller rentav infrastruktur för mindre energislukande höghastighetståg mellan Skandinaviens storstäder. I BNP räknat är det nämligen positivt att det blir dyrt för den som betalar – antingen som resenär eller som skattebetalare.

Här ryms också en viktig förklaring bakom myndigheters motstånd mot nolltaxa inom kollektivtrafiken, som sällan problematiseras. En samhällsutveckling där billiga kollektiva lösningar besparar Svensson en massa utgifter riskerar att bespara Svensson hans vilja att lönearbeta 40 timmar i veckan.

Svenssons välfärd befinner sig tveklöst i konflikt med BNP-tillväxten. Men det är börsen som vinner på BNP-tillväxten – inte Svensson. Trafiken är inte det enda, men ett av våra allra tydligaste, exempel på denna konflikt.

Med dagens sätt att räkna, där samhällsekonomisk lönsamhet reducerats till växande BNP, kan man (lite förenklat) inte avskaffa massbilismen utan att ersätta den med alternativ som är lika dyra att använda. Dagens ensidiga fokus på spårbunden långdistanspendling, höghastighetståg för ett ständigt växande så kallat ”transportbehov” talar för att det trots allt kan bli minst lika dyrt i en spårbunden framtid.

Vägrar Svensson att resa med de absurt dyra kollektiva lösningarna måste Svensson lika säkert arbeta ihop till den kollektiva skuldsättningen via skattesedeln.

Läs resten av den italienska rapporten här.

Campiglio bidrog, på detta tema, till Barcelona-konferensen med en av hundratalet läsvärda posters som nu finns att ladda ner.

Written by waltersson

07 april 2010 at 23:26

Publicerat i Tillväxt